Summering av vetrinärbesöket
Gabbe var inte nöjd över att bli iväg släpad till Vetrinären.
Det enklaste var nog att ställa sig på vågen, 7,75 kg väger herrn.
Sedan var det språngmars på utsidan, visade ingen hälta då, sprang så fint.
In och tråkla på munkorg, det tog sin lilla tid, Morfar var med och brottades, tillslut satt den på plats, dock ser han inte så nöjd ut. (Se den lilla tungan som sticker ut, tror han menar att det är Blä! att ha munkorgen på sig)
När munkorgen väl var på plats var det dags att lyssna på hjärtat, där upptäckte vetrinären ett litet blåsljud som inte borde vara där, hm...Vetrinären såg det inte som något allvarligt eller problematiskt, men tyckte det kunde vara bra med en utredning.
Sedan var det kläm och känn, dra i ben, böja och sträcka, Gabbe var så uppstressad så han hade nog inte reagerat om de så drog av ett ben.
Fram med termometern och kolla om det fanns feber, 39,1 stannade den på, med tanke på stressnivån så var det inget anmärkningsvärt, mellan 38-39 är normaltemp.
Sedan kom sköterskan med rakapparat och blodtagningssett, det gick över förväntan att sticka och tappa blod.
Nu var det bara att vänta på provsvaren.
Provsvaren kom, visade ingenting, men vi fick med oss lite smärtstillande mot ömheten i kroppen, får se om det ger med sig efter den kuren.
Vi fick rådet att boka tid för utredning med ultraljud utav blåsljudet hos en specialist på Albano, sagt och gjort, tiden är nu bokad i mitten av september och vi väntar nu på att få sätta igång så vi får reda på vad det är för knas med hans hjärta.
Lite glad kunde Gabbe trots allt bråk se ut att vara.
Kommentarer
Myriam
Varför var han tvungen att bära munkorg, stackaren?
Vad sökte ni för?
Svar:
Ann Lodén
Trackback
