Bye bye skitåret 2023, nu välkomnar jag 2024 som bara kan bli bättre ❤️🩹
Skitåret 2023 började redan i dec 2022 när vi fick ta bort vår älskade hund Salle ♥️
Salle mådde inte bra psykiskt, jag hade under ca 3 års tid jobbat mycket med hans svårigheter.
Tagit hjälp av en hundcoach, men Salles mående blev bara sämre och sämre.
Tillslut stod vi där och behövde ta beslutet som var bäst för honom, att få somna och springa fritt på de gröna ängarna 😭
När jag väl börjat hämta mej från den mest smärtsamma sorgen och bestämt mej för att en ny liten Yngve skulle få flytta hem till oss så gick min älskade mamma ♥️ och blev hastigt sjuk och gick bort inom loppet av några veckor i februari.
Kvar stod jag där chockad och inslängd i den djupaste smärtsammaste sorgen igen.
Första månaden fram till begravningen är som ett luddigt töcken… samtidigt som vi hade lilla Yngve hemma.
Han första valptid blev inte alls som jag tänkt mej.
Sakta började jag resa mej igen, sommaren kom, då kom nästa slag 🥊 äldsta dottern separerade från sin sambo samtidigt som hon mådde mycket dåligt psykiskt efter sin mormors bortgång och hon lades in på psyket och genomgick flertalet ECT behandlingar,
det är svårt att stå brevid och se någon man älskar må så dåligt ❤️🩹.
Under våren fick jag också veta att vi skulle stå utan hundvakt från sommaren då min pappa skulle flytta upp på landet utanför Norrtälje nu när han blivit ensam.., tur nog så jobbar jag på världens bästa jobb där en lösning trollades fram, inte helt ultimat
men jag letar fortfarande efter en hundvakt, men fram tills den dagen så går det ingen nöd på mina älskade hundar i alla fall ♥️
Löpningen har varit nästan obefintlig 2023, fick ihop 14 mil 😂
Nu när min löparkompis börjar bli varm i kläderna så hoppas jag att vi ska lyckas springa lite mer än 14 mil i år.
Jag ska också ta tag i min ryggvärk och börja träna 🏋️ styrketräning lite mer frekvent i år, satsa lite på mitt eget mående i år. ♥️
Jag hoppas verkligen att alla jag älskar ska få ett bra 2024, att alla ska få ha hälsan och må bra. ♥️
Året som skulle bli det bästa vände och blev det värsta året ….
Året började bra, jag hade lovat mej själv att året jag fyllde 50 skulle bli året jag provade på nya saker, att inte säga nej.
Åkte på covid i september, efter fick jag en segdragen förkylning så löpningen har varit i stort sett obefintlig.
Vår ena hund Salle har under fler års tid upplevt rädslor för ljud och nya miljöer, han har utan en synlig anledning kunnat flyga på vår andra hund, ingen blodvite men kraftiga markeringar, han har även vid flertalet gånger flugit på husse och hundvakterna
med blodvite som resultat, även dessa gånger har det varit svårt att se varför han gjort det.
Jag har hela tiden försökt att försvara hans beteende, kommit på nya sätt att undvika men hans mående psykiskt har stadigt blivit sämre.
Så kom den dagen jag fasat för, fruktat, vi var tvungna att se till hans mående och ringa det hjärtskärande samtalet till vetrinären, det var dags för Salle att gå över regnbågsbron.
Jag har aldrig i hela mitt upplevt något så överdjävligt, min älskade hund skulle inte få finnas mer.
Jag tror aldrig jag gråtit så mycket, jag har inte kunnat äta, han är ju min lilla tjabo ❤️
En vecka har nu gått sedan vi tog farväl och jag saknar honom så brutalt mycket, smärtan är så djup, men jag vet att han mår bra där han är nu.
Vårt avslut var mycket vackert( om man nu kan kalla avslut för vackert) han somnade in i min famn.
Men jag vet att jag behöver och vill ha en ny liten individ att ta hand om, vår gamelhund Gabbe är till åren kommen och klarar inte att hänga med mej på långa löpturer, skogsvandringar som blivit lite utav min livsstil, och jag vill inte/tänker inte vara
utan det.
Selle var min trygghet i veckorna när husse är ute på jobb och jag behöver en ny trygghet.
Tack för allt Salle och jag vet att vi ses snart igen ❤️ Älskar dej till oändligheten ❤️
Vad har jag gjort?
Man fyller bara 50 år en gång och månaderna fram till min födelsedag jobbar jag på att hitta mitt bästa jag, att bli starkare, att bli hälsosammare och få in mer rutin i min träning 🏋️♀️ 🏃🏻♀️.
En lite större utmaning som jag antagit är "Summer Night Trail" 30 km Trail med start kl 02.00 😱
Jag har som längst sprungit 25 km på asfalt, aldrig sprungit på natten….
Nu måste jag ut och träna Trail, som tur tycker Salle att det är superkul med Trail, jag måste träna mer styrka, löparstyrka.
Har man aldrig testat så vet man ju inte om man klarar av det 🤪
Vi är flera som anmält oss som ett lag och ska genomföra det här tillsammans som tur är.
Året som varit
Jag har under året som varit utmanat mej själv, klivit utanför min bekvämlighetslåda.
Jag har blivit klar med min utbildning till Hälso & Träningsinspiratör som jag gått på Lillsved och jag har genom att vara ledare på löppass i Täby med Runacademy och gått en helgs utbildning med Runacademy blivit Diplomerad Löpcoach.
Jag har också varit Stavgångsinspiratör på pass i den lokala idrottsföreningen 1 ggr/v.
Jag som inte trivs med att stå i centrum har verkligen utmanat mej och lyckats ordentligt tycker ju jag i alla fall.
Jag kommer fortsätta med att vara Löpcoach och stavgångsinspiratör även under vårterminen.
Jag blev ju mormor förra sommaren och nu till sommaren är det dags igen om allt går vägen.
Den lilla/lille är planerad exakt samma dag som sin blivande storasyster, men precis som förra gången så ska Jessica sättas igång så förhoppningsvis får den lilla/lille en egen födelsedag bland de andra i ett redan trångt Juni.
Jag jobbar kvar på samma jobb som jag jobbat på i snart 3 år, trivs jättebra, skolan har bytt rektor under den här tiden och jag upplever att samarbetet är mycket bra, jag har fått lite mer administrativa uppgifter, vilket jag tycker är roligt, och att
blanda den med att vara i klass är ju bara super bra.
Jag fortsätter att springa både med och utan hund, sedan jag fick covid i maj förra året så har jag tagit det lite försiktigare med träningen vilket märks på vågen, men jag hoppas att det nya året ger mej kraft och disciplin att komma igång och träna
ordentligt och även bli bättre på vad jag stoppar i mej så att vägnålen sakta men säkert pekar neråt igen.
Jag fyller 50 år under kommande år och jag vill inte säga att det är ett löfte men jag önskar att jag kommer jobba med mej själv fysiskt och matmässigt så att jag den dan jag fyller 50 år är en bättre verision av mej själv, en Ann 2.0 helt
enkelt.
Jag är glad och tacksam för min fina familj, att de är friska och krya, att jag får vara en del av deras liv.
Gott Nytt År 🥳 önskar jag er alla 🌟🧨🚀
Askrikerundan 28/11-20
En skön lördagspromenad med Waxholms Brukshundsklubb runt Askrike blev det denna dag.
Vi stannade till vid Knävikens rastplats för en välbehövlig fika ☕️
Tur i kulturmark 12/12-20
Denna lördag bjöd på en tur i kulturmark i Täby Kyrkby.
Turen började nere vid tågstationen och gick vidare mot Täby Prästgård som idag är en förskola.
Straxt därefter gick vi över vägen och in i hagen där större delen av turen gick.
Det fanns mycket och bra information om trakten för länge sedan.
Många gamla gravkullar.
Framme vid golfbanan gick vi åter igen över vägen och in på ett elljusspår, vi fortsatte en bit tills vi kom fram till ett perfekt fikaställe, för vad är väll en vandring utan fika?
Ser fram emot nästa vandring som förhoppningsvis blir av i mellandagarna.
Glad Lucia och trevlig 3:dje advent 🕯🕯🕯
Semester = Hemester
I år har jag inga lopp inplanerade på semestern eftersom Covid-19 ställt till det i världen och inga lopp på fysisk plats finns att springa.
Det finns visserligen många virituella lopp att ta sig an om man känner för det.
Jag har faktiskt sprungit 2 st och fått fina medaljer hemskickade.
Det ena loppet var Corona-milen som jag sprang tillsammans med Salle och det andra var Ecotrail Stockholm 16km som jag sprang hemma i elljusspåret, lätt långtråkigt efter 7 varv 😂
Nästa lopp som jag ska springa går senare i höst och det blir Ramboll Sthlm halvmaraton som ska springas på hemmaplan även det.
Jag startade semestern med att åka upp på landet med Jessica ( äldsta dottern) hennes sambo Tim och deras lilla Kaylie ( mitt barnbarn ❤️)
Vi hade några sköna dagar med promenader, bad och så klart regn 🌧 och åska 🌩
Helgen efter så kom Jessica och Kaylie hem till oss ett par dagar för att bara mysa lite grann, ja en och annan hundpromenad blev det så klart också.
Nästa tripp på semestern gick åter igen upp på landet, denna gången en dagstripp med Felicia (yngsta dottern) tillsammans med hennes sambo Oskar.
Promenad och bad blev det även denna gången.
Salle premiärsimmade för första gången i sitt liv.
Vi, ja sambon och jag och hundarna såklart tog en tripp till Artepilag på Värmdö och tittade på lite konstverk och åt på deras resturang.
Kan klart rekommendera deras Skagen wraps och deras citrondricka.
En tripp till Norrtälje blev det också, en glass vid ån och en skön promenad.
Två veckor kvar av semestern så lite till ska jag nog hinna med ☀️ innan jag utvilad kommer tillbaka till jobbet och känner mej redo för att hugga tag i pluggeriet på Hälsoinspiratörsutbildningen på Lillsved som jag ska läsa under två terminer 🤓
Salle på Albano
Det började med att Salle fick diarré i torsdags, den fortsatte under fredagen och blev bara vattnigare, under fredagskvällen så hade han ingen större aptit.
På lördag morgon kom det lite blod 🩸 i slutet på diarrén och han vägrade äta så jag ringde till Albano för att rådfråga.
De tyckte att vi skulle avvakta då han fortfarande drack och var pigg.
Under dagen var vi ute och handlande och Salle sa till ungefär varje kvart att han behövde gå ut och bajsa, det var bara färjat vatten som han klämde ur sej, ringde Albano igen när vi kom hem och vi fick komma in på en gång.
Väl inne gick det fort, de tog tempen och han låg i högsta normaltemperaturen 39 grader.
De kände och klämde på magen och i ändtarmen, Salle visade tecken på att ha ont i magen när de klämde, blodprov togs och kanyl sattes, inläggning på vårdavdelningen blev resultatet.
På söndag morgon ringer de och berättar att Salle kräkts upp grimman till en champangekork och de vill göra ett ultraljud för att se om det ligger kvar skräp i magen.
Efter ultraljudet som de inte kunde se något på då han var väldigt gasig i magen så blev det röntgen.
De såg främmande föremål så de gick på måndagen vidare med gastroskopi för att se vad och om de kunde plocka ut föremålen den vägen.
De hittade blandannat korken till champagneflaskan, en skärva porslin från typ en kruka, en bit av en boll.
Allt kunde de plocka ut med gastroskopiet.
De såg även att han hade en stor inflammation i magen och passade på att ta en biopsi som de skickat för utredning.
På tisdagseftermiddagen blev Salle hastigt sämre då han släppte blodplasma genom kärlen så det bildades ödem under huden och de behövde skicka honom till intensiven för att ge honom blod 🩸och antibiotika.
Det var kritiskt för honom ett tag men på onsdagsmorgon så började han piggna på sig, han började själv äta kokt kyckling så smått, han hade slutat med bodblandad diarré och endast bajsat en gång på morgonen.
Han hade även börjat visa sina "pinscher" takter och försökt att bita dem när han skulle få medicin i tablettform, så de fortsatte med det intravenöst.
På eftermiddagen var veterinären vid gott mod och kände sig lugn över hans häslostauts.
Om allt fortsatte i samma riktning så skulle han få komma hem under torsdagen.
Äntligen kom samtalet jag väntat så mycket på, Salle skulle äntligen få komma hem, kl 14 fick jag hämta honom.
Många pengar fattigare, men med en trött, glad och smalare hund är jag nu hemma.
Nu väntar en tid med lugna promenader, vila och skonkost tills vi får svar på biopsin.
Stortallsrundan Frösvik Bogesund 29/3-2020
Den 4:de vandringen för året gick ute på Bogesund vid Frösvik, där finns en 10 km lång led som heter Stortallsrundan som går via en 350 år gammal stor tall.
En fantastisk led med mycket natur, går stundtals genom djurhagar, längs med vattnet, upp på ett utkiksberg med underbar utsikt.
Har ni inte gått den tycker jag absolut att ni ska göra det.
Dock väldigt mycket folk ute i skogen just nu, så vill man vara ensam så är det inte rätt led att gå.
Estrids Runor Såstaholm 8/3-2020
Årets 3:dje vandring gick från Såstaholms gård och vandringsleden Estrids Runor.
På den här leden gick man ganska mycket längs grusvägar, den har sin charm men vill man gå i naturen så är detta inte rätt tur att gå.
Engelska Parken Rydboholm 15/2-2020
Vår andra vandring för året gick i Engelska Parken som ligger vid Rydboholm.
Väldigt fin natur med lite roliga sevärdigheter.
Kan varmt rekommendera att ta med hunden och ryggsäcken med matsäck, gå en sväng, stanna till vid vattnet och sätt dej och njut .
Kalkbrottet i Rydbo 1/2-2020
Så här i Coronatider och influensatider så känns det skönt att kunna vistas ute i skog och natur med nära och kära.
Hundarna älskar våra skogsturen.
Den 1 februari i år åkte jag och Salle och min syster till Rydbo för att gå till Kalkbrottet.
Sjön var väldigt fin, svårt att tro att den ligger så nära vägen som den gör.
Nytt år nya utmaningar och möjligheter
Sitter och funderar på nyårslöfte, det ska vara realistiskt och bra för hälsan.
- Årsmål för löpningen 100 mil som nedbrutet per dag blir 2,8 km och vecka 2 mil, känns överkomligt.
- Stegmål per dag 15 000 steg känns också överkomligt.
- Inget godis eller snacks efter 1/1-2020 (popcorn är ok)
- Ingen alkohol efter 1/1-2020 om det inte är något speciellt tillfälle.
- Äta merparten vegetariskt.
Under året som gått har jag sprungit 14 lopp, tänkte hålla ner antalet lopp under 2020 för att satsa mer på löpningen med Salle och kanske springa lopp med honom istället.
Är just nu endast anmäld till 2 lopp, det ena är Ecotrail Stockholm 16 km som går lördagen den 13 juni och Sthlm halvmaraton som går lördag den 5 september.
Kanske att det blir Strömmingsloppet som går i maj i Vaxholm och Skarpöloppet som går vid midsommar på Skarpö ( för att stödja det lokala)
Kommer under sommaren ha ett lite annat fokus då det verkar som jag kommer bli mormor, äldsta dottern Jessica och hennes sambos 1:a barn är planerat att födas den 25 juni och de vill att jag är med på förlossningen. Vilket hedersuppdrag! Förstår dock
inte hur jag ska våga 😱.
Jag passade på att köpa mej ett löpband under black friday som var i november, nu är det mycket lättare att avverka några km även på kvällarna i veckorna när Tommy är ute och reser. Eftersom jag är så mörkrädd så blir det inte så ofta man kommer ut under
höst och vinter och jag känner att bara springa på helgen är på tok för sällan.
Är mycket nöjd med modellen på bandet som har en maxhastighet på 20 km/h
Just nu njuter jag av julledigheten och tar dagen som den kommer, långa promenader med Gabbe och Salle, sovmornar, långa frukostar.
Löparåret 2019
Under året som gått har jag startat i 15 st lopp, några med Salle men flertalet utan.
maj Sthlm Trail run 5 km
maj Strömmingsloppet 5 km
maj Run with your dog 3 km
maj Sthlm high 5 5 km
juni Sthlm 10 km
juni Skarpöloppet 3,6 km
augusti Sthlm urban Trail 10 km
augusti Tjejmilen 10 km
september Sthlm Halvmaraton 21 km
september Hundlöpet 5 km
september Lidingöloppet 15 km
september Roslagsdraget 3 km
oktober Hässelbyloppet 10 km
okt Sthlm Apocalypse 8 km
november Höstrusket 10 km
Vissa lopp har varit roligare än andra, tex så tyckte jag att Urban Trail var superkul, vi sprang genom tex Skansen, olika museum och ett gym.
Det blev mer utav en upplevelse. Sedan älskar jag också halvmaran, nöta plan och fin asfalt har jag inga problem med, sprang en test på hemmaplan i somras, kom 24 km i alla fall, lite mer backar än vad Sthlm halvmara bjuder på.
Under nästa år så har jag bara 2 lopp inbokade, Ecotrail Stockholm 16 km i juni och Ramboll Sthlm Halvmarathon i september.
Planen är att fokusera mer på löpningen med Salle och se om vi kan hitta några intressanta lopp att ställa upp i tillsammans.
Semestern börjar lida mot sitt slut
4 1/2 sköna veckor har passerat av semestern.
Jag har njutit, tagit dagen som den kommer.
Långa promenader med hundarna, många löpturer, varit på landet och badat, både bubbel och sjö.
Någon tur fram och tillbaka till sjukan med sjuk dotter som förhoppningsvis är på bättringsvägen nu.
Jag har haft en väldigt dubbel känsla denna semester, dela vill jag att semestern ska vara för alltid samtidigt som jag vill att den ska gå fort.
I höst, närmare bestämt i mitten av september börjar ett nytt kapitel i mitt yrkesliv, jag börjar nytt jobb i en F-1 klass, på Montessori, ska bli jätteroligt, utmanande och spännande.
Känns jätterätt att ta detta kliv efter 3,5 år hos min gamla arbetsgivare.
Kommer nu få jobba med lite äldre barn, nya utmaningar och lärdomar. 😊
För att hålla kvar vid något gamalt och invant så har jag lopp inbokade nästan varje helg fram tills november, både med och utan hund.
Under våren såg jag till att skaffa Grönt Kort och tävlingslicens så att jag och Salle ska kunna börja tävla i Canicross, känns också jätteroligt och spännnande. Trots värmen i sommar har vi fått till några träningstillfällen.
Sista veckan som kommer nu av semestern kommer avslutas på en etapp av roslagsleden med syster, min pappa, ev en dotter och systerson och två hundar, hoppas på vandringsvänligt väder på lördagen.
Söndagen sparkar jag igång loppsesången, kl 8.00 går starten på Urban Trail som går genom olika byggnader inne i Stockholm, bla Skansen. Förstår inte hur jag ska orka upp och vara inne i stan såååå tidigt 💤💤 och på det springa 1 mil 🤔
Förkylning från ”hell”
Har försökt att komma ut åtminstone 1 gång i veckan på en löptur under vintern för att hålla igång och inte glömma bort hur man gör. Har trotsat snö, kyla och blåst, på med kläder och ut.
Gick faktiskt helt ok ända fram till 4:de februari när febern slog till 🤒 5 dagar med 39 graders feber, när den väl gav vika kom förkylningen som ett brev på posten 🤧.
Fram till dagens datum 5 mars har jag lyckats få till 2 löpturer när jag anat en viss förbättring i förkylningen.
Vill ju bara komma igång ju, både Salle och jag behöver löpningen.
Trots förkylning så har jag ialla fall hållit fast vid mina lunchpromenader, en halvtimmas snabb gång i ur och skur.
Märker de dagar jag mått lite bättre att rundan gått fortare.
Förhoppningsvis hjälper dessa rundor mej att behålla lite kondition.
För att få lite nytändning på löpningen inför våren så har jag anmält mej till Runacademys löpgrupp i Täby.
Mår jag bara bra på måndag nästa vecka ska jag dit och provträna, känns spännande och kul.
Inväntar också söndagen denna vecka med spänning. Då ska Salle och jag till Velamsund i Nacka och göra de praktiska övningarna som hör till Grönt Kort kursen vi gick i januari.
Lite längre fram i mars ska Salle och jag vara med på en Canicross /löpkurs i Vallentuna också.
Nu måste jag bli frisk!!!
Äntligen
Efter sommarens alla sjukdomar på hundarna och den olidliga värmen så har jag nu äntligen kommit igång med löpningen igen 😀🏃🏻♀️
Jag har hunnit med Tjejmilen, Stockholm halvmarathon och Hässelbyloppet, tyvärr fick jag ställa in Lidingöloppet 15 km då jag var genomförkyld.
Blickar nu framåt mot Höstrusket som är mitt sista lopp för året.
Även hundarna får vara med och springa varsin dag, Gabbe älskar det medans Salle är lite mer skeptisk, finns ju så mycket roligare saker att göra, som att bita i kopplet, hoppa och pussa matte i ansiktet, lägga sig i dikena .....ja listan kan göras lång
🤣
Vandring på Fulufjället
I torsdags startade vi färden upp mot Fulufjället, vi det var jag, Salle och min pappa. Vi skulle träffa Felicia och Oskar uppe vid Njupeskärs huvudentre på fredagen för att tillsammans vandra på fjället.
Eftersom Salle var med så valde vi att göra några stopp på vägen upp mot fjället för att äta, sträcka på benen och kissa.
Vårt första stopp var Sätra Brunn där vi drack hälsovatten.
Nästa stopp blev Sala Silvergruva, glömde helt bort att ta några bilder därifrån.
Vi hade tänkt att övernatta i Rättvik, men där var det något biljippo så stan var proppfull med bilar och människor så vi åkte vidare mot Mora.
I Mora valde vi att övernatta på Mora Parks camping, Salle var mycket misstänksam mot att kliva in i tältet första kvällen, "Matte du kan väll inte på fullaste allvar mena att jag ska kliva in där och sova? Finns ju ingen säng", tror jag att
Salle tänkte, men med lite övertalning så gick det bra och han sov gott hela natten, dock långt ifrån elaka matte....
På fredagen startade vi tidigt för att komma fram till Njupeskär i tid, när vi kom till Särna så kom Flisan och Oskar i kapp oss och vi åkte i samlad trupp mot fjället.
Första etappen var vattenfallet, dit var det en lätt vandring på fin och bred gångväg, dock väldigt mycket folk.
Efter besöktet vid fallet bestämde vi oss för att ta trappan upp på fjället för att gå slingan runt.
När vi kom upp satte vi oss vid en raststuga för att pusta ut.
Det var väldigt fint uppe på fjället, på vägen ner träffade vi på en lite huggorm som låg och solade i värmen.
Väl nere på Naturrum valde vi att åka vidare till Göljån för att vandra där.
Från parkeringen gich vi ca 4 km till ett vindskydd där vi valde att slå läger för natten, upp med tälten och vi han inte mer än lägga in sovsäckarna så låg Salle och sov, han var trött.
Lördagens vandring var mot Göljåstugan, en ganska krävande vandring på ca 3,5 km.
Vi tog oss över rasade broar över forsarna, vi tog oss igenom branta stenraviner, Salle var stencool och bara travade på, enda gången han inte tyckte att det var roligt var när det kom en
regnskur när vi skulle ta uss upp genom en ravin, han var så sur och talade högljutt om det, han försökte gömma sig under Felicia och när det inte gick hittade han en liten björk han
lade sig under och vägrade gå.
Det var skönt att komma fram till raststugan där vi kunde tända i kaminen och torka oss lite.
Vi valde inte samma väg tillbaka ner från stugan för att slippa ravinerna som vi tagit oss igenom, utan vi fortsatte vår färd runt, för att slå nattläger vid samma
vindskydd där vi spenderat natten innan.
Flisan och Oskar plockade hjortron som färdkost på fjället.
Det var en fantastisk vandring och en fantastisk helg, men som man säger "Borta bra men hemma bäst"
När vi kom hem på söndagskvällen så var det ett kärt återseende mellan Gabbe och Salle.
Ordningen var återställd och flocken samlad.
Fjället
Håller som bäst på att planerar årets fjällvandring.
Tar med mig unghunden, en pinscherhanne på 10 månader, min pappa och min yngsta dotter med pojkvän. Jag hoppas att Salle uppskattar fjällturen lika mycket som Gabbe gjorde när vi var uppe i Duved och gick uppe vid Storulvån och Bunnersjöarna.
Det lutar åt att vi hamnar på Fulufjället med Njupeskärsfallet som en utav destinationerna.
Inventerar materialen, tält, sovsäck, kök.... ja allt man kan behöva.
Inbillade mej att det var dags för en ny sovsäck, denna gången blev det en dunsovsäck för att spara plats och vikt, ca halva vikten mot gamla sovsäcken.
Fick även slå till på ett till tält så att vi alla ska få plats, med ett 2 och ett 3 manna så ska det nog gå bra.
Fortsättning följer....
Plugg plugg och lite lopp
Snart klar med kurs 5 utav 8 innan jag är färdig barnskötare. Är klart nöjd med min insats hittills, lyckades klämma till med ett B på en inlämningsuppgift.
Förutom plugg och jobb så har jag lyckats klämma in några lopp, tex tjejmilen och Hundlöpet. Men loppet jag verkligen satsade på blev inte av, sjuk ☹️, bara att träna till nästa års halvmara. Hoppas att jag är frisk på lördag i alla fall så jag kan springa Lidingöloppet 15 km, sedan stundar Roslagsdraget med Gabbe den 30 sep och jag kommer avsluta med Hässelbyloppet i oktober.
Skriv inläggstext
