Då var jag i mål

Vaknade utav regnsmatter Utanför fönstret i morse .... Oj vad taggad jag blev att springa, men ibland ska man ha tur, regnet upphörde. 
Mitt mål var att ta mig runt milen, och runt kom jag, satte personbästa och trillade inte ihop i en liten hög när jag kom i mål. 

Tyckte jag gjorde en bra tid på tjejmilen förra året men nu är den slagen med råge .

När jag kommit halvvägs så började regnet droppa lite, men jag han i mål och in i bilen innan det blev mer ihållande. 
Gabbe stod med husse längs vägen och hejade fram mej. 

Väl i mål fick jag en underbar blombukett utav mina föräldrar och min syster med familj, självklart stod de också och hejade. 
Nu hänger medaljen på sin självklara plats tillsammans med förra årets och glänser. 

Kan ju bara avslutningsvis säga: Fy faaan vad jag är bra! 




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

annsanloden

"Finns det en lösning på problemet är det onödigt att oroa sig, finns det ingen lösning på problemet är det meningslöst att oroa sig" tänk om alla levde efter det ordspråket, tror många skulle må mycket bättre då. "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder." 2 Vuxna döttrar, sambo och en liten dvärgpinscher kille som heter Paradise Blytes Gabriel, men kallas till vardags för Gabbe, ett riktigt litet yrväder som ingår i familjen.

RSS 2.0