Fjällen

Söndagen den 23 augusti satte vi oss i bilen, Gabbe, Pappa och jag med siktet inställt på Östersund som övernattningsstopp.
Vi stannade till på en rastplats i Tönnebro vackert belägen vid en liten sjö för att äta medhavd frukost.

 
 
 Nästa stopp blev Sundsvall, vi var ju bara tvugna att åka upp till höga berget och titta på utsikten.
 
I Östersund bode vi på ett centralt beläget Vandrarhem mitt i Centrum, även Östersund bjöd på vacker utsikt.
 
Måndag morgon var det upp tidigt, vi hade ca 10 mil kvar till slutdestination Enaforsholms Fjällgård straxt utanför Duved.
Väl framme blev vi varmt välkomnade utav Leif Hedberg på Skall-Gång som skulle vara vår Guide under den kommande veckan.
Vi fick en genomgång med lite information innan vi åter satte oss i bilarna för fortsatt färd till Storulvåns Fjällstation där vi parkerade bilarna för att sedan böörja vår vandring upp på Bunnerfjället där vi skulle tälta.
Vår vandring började på ca 700 m nivån och vår slutdestination låg på 1 000 m nivån över havet.
 
 
 
Här står Gabbe Klövjad och redo, Schäfern på bilden ovan var inte Gabbes favorit, men innan veckan var slut hade han lärt sig ignorera och acceptera honom.
Vi stannade för lunchpaus i björkskogen, tackocklov var det inte så mycket knott i farten denna dag.
 
Efter lunchen var vi pigga och allerta igen, vi fortsatte upp till stället där vi skulle slå upp vårt tält, vilken fantastiks utsikt vi hade.
 
 
Dock så hade vi inga bra vattenhål nära vårt läger så där stannade vi bara en natt, det var bara att packa ihop nästkommande morgon och fortsätta vår vandring till en bättre lägerplats.
Till vår glädje hittade vi lämningar utav fjällets innevånare där vi nästa gång slog läger.
Utsikten från vår nya lägerplats givk inte av för hackor den heller, tänk att få vakna varje morgon till detta.
 
 
Vi hittade även lite snö som låg kvar, fantastiskt när det är 20 grader varmt ute.
Gabbe verkade trivas bra med tält och sova ute, här ligger han och läser kartan för att se vilken strapast vi ska ut på nästa gång.
Här är vi framme vid Bunnersjön och en liten lunchpaus dag 3, som synes så bryr sig inte Gabbe nämnvärt mycket om Schäfern här, med tanke på utfallen första dagen där han verkade vilja äta upp honom så är det en stor förbättring.
 
 
 
När vi skulle gå tillbaka till tältlägret fick Gabbe gå lös, kan säga att han var nog rikgtigt nöjd, dock var min puls lite förhöjd, det var en stor utmaning för mej att släppa honom lös.
För att höja pulsen lite ytterligare dök det upp en ren som följde oss parallellt under en stund, men då fick Gabbe finna sig i att vara kopplad, ville inte orsaka renjakt på fjället.
Man kan faktiskt ana en ren på bilden ungefär mitt på, smälter dessvärre samman väldigt mycket med omgivningen.
 
Den 4:de dagen var det återigen dags att packa ihop lägret och påbörja vandringen neråt, denna kväll skulle vi få bo på Enaforsholms Fjällgård, äta 3 rätters och sova i stuga.
 
 
Vi stannade åter en gång för lunch i björkskogen, efter lunchen fortsatte vi neråt tills vi kom till en bro vi skulle ta oss över, redan första dagen hade vi gått över denna, då tyckte Gabbe inte att det var roligt, men nu gick det bättre, även om han inte jublade denna gången heller.
Vi stannade till vid den ursprungliga stugan vid Storulvån för att kika lite granna.
Vem vet, nästa gång kanske vi vågar oss på Pluppstigen när vi är i fjällen.
 Sista dagen(fredagen) var regnet ganska ihållande, man vad gör väll det, vi tog en dagstur upp till Grand Hotell där vi körde lite hundövningar, åt en välsmakande lunch och pappa plockade ihop en burk med hjortron innan vi gick ner till bilarna och färden tillbaka till en väntande 3 rätters middag på Enaforsholms Fjällgård.
Så här trött var Gabbe efter en veckas övningar och vandrande i fjällen.
Summa Summarum så var det en fantastisk upplevelse, har sett fantastiska vyer, fått med mej bra arbetsverktyg för att få till en bättre kommunikation med Gabbe.
Har jag möjlighet så kommer jag helt klart ge mej ut på ett liknande äventyr i framtiden.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

annsanloden

"Finns det en lösning på problemet är det onödigt att oroa sig, finns det ingen lösning på problemet är det meningslöst att oroa sig" tänk om alla levde efter det ordspråket, tror många skulle må mycket bättre då. "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder." 2 Vuxna döttrar, sambo och en liten dvärgpinscher kille som heter Paradise Blytes Gabriel, men kallas till vardags för Gabbe, ett riktigt litet yrväder som ingår i familjen.

RSS 2.0