Så var det då dags
Nu var det dags, vårruset Stockholm dag 1.Jag och tjejerna skulle springa, dessvärre så är äldsta dottern skadad, lekte med hunden och fick en spricka i bäckenet. Man ska inte gå all in kanske, ta det lite lugnt.
Så Jessica fick nöja sig med att hejja fram Flisan och mej till mål i år i stället.
Vädergudarna var på vår sida, regnet höll sig borta fram tills vi kom hem, då började dropparna falla.
Upplevde inte att det var så många tjejer som vanligt i år, det brukar kunna vara fler, tror de sa att 15 000 st var anmälda per dag.
Mitt mål var att springa så mycket som möjligt, vi startade i grupp 4 för att ha en chans till lite spring, men periodvis satt man fast bakom promenerade grupper ändå.
Trots det känner jag mej nöjd, 39 min är en bra start, nu får jag jobba på milen inför den 7 september då tjejmilen går av stapeln.
Det var skönt att känna jag inte var helt slut när jag kom i mål, utan kände mig lagom varm och trött.
Nu har jag ännu en vårruset medalj att lägga till samlingen.
Kommentarer
Trackback
